Ringbergsfors. Och välkomna till ett nytt inlägg här på min blogg. Bloggen kommer nu framöver inte bara vara min. Min lille fjärtis Rickard kommer också göra inlägg här faktiskt. Det blir väl kul? Han är ju redan med såpass mycket att jag tror att det inte skadar er ändå va?

Min och Rickards sommar har varit underbar. Kära minnen och Goa nya vänner. Vi var på kryssning i början av sommaren. Kryssningsfartygen var riktigt lyxiga och erbjöd en trevlig resa med bra erbjudanden på mögelost inne på Taxfreen. Vad mer kan man begära? Och inte för att skryta, men vi hade faktiskt nästan hela fartyget för oss själva. Ingen annan bokade pga vart båten skulle. Nämligen till Australien på de stora haven. Visst låter det dyrt? Men min Ponke jobbar ju heltid på både torsdagar och vissa söndagar. Även på hela skott år ibland. Så de klart vi hade råd med de ändå. Där satt vi på båten, drack apelsinbål och tänkte på Köpenhamn. De var vi, 2 barn och de som jobbade där som var ombord. Vet inte riktigt vart barnen kom ifrån eller hur de kunde köpa så mycket (för över 4000 kr var i salladsbaren ) men det var inte vårt problem riktigt så. Nog om den resan. Även om de var en oförglömlig tripp på de fantastiska atlanterna så har jag mer att berätta om.

Det andra vi gjorde på sommaren var att åka utomlands. Det var bara ca 3 veckor sen, om man räknar med septembers alla 23 dagar. Hursomhelst, vi skulle till Rickards hemland. Nord ost Estland. Vi tog oss dit med Rickards pappas kusins barns jolle på havet. Inga problem alls. Förutom att jag kräktes ett antal gånger på våran nygrillade fisk spätt som skulle med på vägen. Pga Rickards röst den dagen. Det låter lite knäppt, men visste ni att Rickards röst förändras varje dag? Och just den dagen, eller ja, dagarna så hade han ganska udda röster. Svårt att förklara. Men han lät som en 15 årig kille i mål brottet som hade fått halsbränna. Man kräks liter på sånt jag säga dig! Aja, när vi var där på haven, utan mat och stora sega åror så bestämde vi oss för att ta en paus. Rickard blev trött i armarna av att ro och jag mådde otroligt illa. Vi såg bara hav, hav, hav, hav och återigen hav runt omkring oss. Rätt som det var så kunde det hoppa fram enorma fiskar upp till näsan och sånt. Jag som har fobi för nejlika.. Det var svåra tider. Men när vi äntligen var framme hade vi det bra. Det tog oss dock 48, 5 timmar att ro fram där på havet. Jag sov för det mesta och Rickard fick ju sitta där och ro i säkert ett dygn innan jag pratat de med han. Men ju mer han pratade desto mer kräktes jag. Tufft var det. Men ja somsagt när vi var framme blev allt okej. Vi åt på restaurang varje dag i 9 dagar och varje gång valde jag kokat honungs shema. Otroligt uppfriskande.

Det var nog för idag. Långt inlägg men hoppas ni gillade det. And don't forget to subscribe and give it a thumbs up. Marinblå tapet //Juliana Kattarina Ceraolo Velmonte 

Mochen da!  Jo, jag tänkte nu skriva lite om berättelsen om mitt FDT barn.

Det började såhär. Jag och Rickard hade vart ute på krogen och kom sedan hem till mina kusiner som jag skulle passa under kvällen. Vi var fulla, och vi bjöd barnen på en del "läsk" på kvällen där då. Inget mer tokigt med det. Kvällen rusade i väldans fart och ungarna började bli riktigt flummiga av alkoholen som vi gav dem. Vi alla skulle sova i en enkel säng som var ihop puttade med en dubbelsäng. När vi väl skulle sova så hände det en del på min och R:s sida av sängen. Barnen fnittrade i början, men efter en tag så kunde man känna doft av ursugen förtjocknad whiskey, och då visste vi att de hade somnat. Vi fortsatte med vårat lila "fredags mys". Men efter ett tag börjas er lukta mer och mer ursugen förtjocknad whiskey i rummet. Vi tittade då på muffen och korven

( Snoppen och snippan,  yeah I Love u) och där ser vi att whiskyn runnit ur barnens munnar och nuddat the condom. Vilket va så starkt och hög alkohol halt att det spräckte kondomen. Vi båda fick lite smått panik, men tänkte inte mer på det. Jadajadajada jada senare , kommer då barnet. Nånting på "V" hette han. Men minns inte riktigt resten av namnet. Rickard jobbade så mycket, så han ville att jag skulle adoptera bort "V" . Men jag tvivlade och tog hand om honom i säkert 3 månader. Men han såg ut som en apa, hade redan finnar stora som 5: kronor, och va döv. Så de klart att jag adopterade bort han efter ett tag. Äsch, jag har inte skuldkänslor. Han bor ju hos Ove och Kerstin nu. De har ett smisk rum, och plåt servetter. Men allt har gått bra säger dem. De vill inte att jag ska hälsa på, eller ens Smsa dem på några år. Men de vill väl antagligen bara ha lite egen tid med den där fula "V" smisk ungen. 

Ja, det var nästan hela historien. Ganska awkward men ja, så är mitt liv! 

Jävla nissar / Juliana Kattarina Ceraolo Velmonte 

Hej mina små sopisar.  Nu var det ett tag sen som jag bloggade och det är jag så hemskt ledsen för. Tänker inte gå in på detaljer osv.. Men huvudsaken är ju att jag kan blogga igen! 

Nu är sommaren på gång. Eller ja, eftersom att sommarlovet precis börjat så blir ju vädret skit. Men bortsett från det så tror jag att sommarlovet kommer bli bra. Vad tror du då? Jag lyssnar. Vad tror du? Nej nej, ingen snusk kryssning för dig i sommar. Jag har faktiskt en hel del planerat. Framför allt med min rumpis tihi. På tal om kryssning, på kryssning ska vi! Sitta där på fartyget, dricka bål och chilla. Precis vad min bullris behöver. En till grej jag Ska göra med Rickard är....... Åka utomlands! Till hans hemland. Just nu är han i Litauen och jobbar. Han tycker det är skönt att Få slippa Tyskland ett tag. Och hans hemland är Nord ost Estland. Intressant att åka till faktiskt. Hmm.  

I nästa blogginlägg tänkte jag skriva om mitt FDT barn som så många har undrat över. Det är dags att berätta hela historien. Ganska hårresande berättelse, men det ska gå så bra så :)

Med en god eftersmak / Juliana Kattarina Ceraolo Velmonte 

Kokerska. I detta blogginlägg tänkte jag skriva 10 sanningar om min BAE, Rickard Åhnberg! Jag skrev i mitt förra inlägg att det var ett av mina förslag. Men nu kör vi det! Vem vill inte veta 10 sanningar om min tyska mulliga utomhus pudding? Näe, ha! Det vill alla så nu börjar vi. 

* Han heter Rickard Ullkurre västerman Åhnberg fullständigt. 

* Han Kommer inte från Tyskland, men han jobbar ofta där. Han kommer i själva verket från syd ost Estland. 

* Hans favorit flagga är Bosniens

* Han Han hatar när när folk nämner bokstaverna F och E. Varför? 

* Han sa nyss här i telefonen att han hoppas att många kommer på our Wedding! 

* Han älskar ljudet av prasslande mynt

* Han ÄR IN LOVE MED JULIANA 

* Han ska åka från Tyskland till Litauen och sedan til.,,,,,....... Sverige! Can't wait! 

* Han ska snart snacka med mig i telefon om en ny lista som snart kommer upp on tha blogg! 

* Han ÄLSKAR VM i skinn jacke skräddar sydd 

Hoppas ni gillade denna lista! / Juliana Kattarina Ceraolo velmonte

Oj. Nu tänkte jag skriva lite info för dig som prenumerant. De är viktigt, så håll koll. Jag kommer försöka skriva iallafall 5 inlägg i veckan. Blir det bra? Och det kan bli mer, men inte mindre. Minst 5 iallafall. Och jag har lite idé torka tyvärr. Har ni nån idé på om vad jag ska skriva om? Kanske 10 sanningar om mig, 10 sanningar om MY LOVE, nån åsikt om nåt, bara vardagliga saker, 10 saker som stör mig, 10 saker jag älskar, eller har ni nåt annat förslag? Stay  Pink! Hahhah skoja. Med vänlig hälsning / Juliana Kattarina Ceraolo velmonte

Hej ondkropps kompizar. Har du ingen kompis? Jag har för mig att vissa personer inte har nån kompis. Tyvärr . Så därför tänkte jag köra en lite tävling här på bloggen,  Man kan säga att jag har 5 olika stadium på mina vänner. 1) De desperata 2) deTråkiga 3) Bloggkompisarna 4) De bästa. Och alla vet vilket stadie ni är på, så ingen diskussion om det. Ja, och den personen som jag tänker tävla ut denna vecka är Soffedesseria. Du kanske gillar henne. Så, nu tänkte jag berätta lite om henne. Otroligt lång, blåa fräknar, INTRESSERAD AV MIN MAN ( eller ja, min före detta och framtida man). Och det är därför jag tänkte Lotta ut henne idag. Hon snackar om min man hela tiden och säger att hon vill vaxa hans tung hår med brasilianskt fin vax. Ja, hon är ju inte desperat av mig. Hon är desperat av min man. Vill du ha henne?  Hon gillar långa power Walks turer och tråkiga fredag kvällar med trä bygge. Men hon är i stort sätt kapabel till allt. Så länge man har en häck sax och 2 liter Klorin med sig i handväskan så länge hon inte har fått tag på vax av nån smugglare, för då blir det inte kul och då kommer hon troligtvis.... ehm... Nog om henne. Vem vill ha? Regler för tävlingen: * Du måste vara minst 10 år * Du måste kunna veta lite om ämnet Klorin och hur man hanterar en häck sax på bästa vis * Du måste kunna gå sträckor på 4- 6 meter ( och tro mig, det är inte lätt med Soffedesseria) Ju ska jag gå och dricka honungs te med en gnutta gris extrakt. Så får nu ha en fortsatt trevlig vecka. Häj/ Juliana Kattarina Ceraolo velmonte

Hejsan mina finisar. När känner ni lycka? Gör du det när du t.ex får fisa rakt ut efter en lång dag eller är det när det när din favorit youtuber äntligen lägger ut en ny video? (Ps! Checka in min kompis youtube kanal: Julle. Bläddra ned lite när ni sökt och WALLAH! Eller sök på 4 sekunders galenskap) Jag trodde att lycka för mig vad det vanligaste. Som det jag skrev ovan. Men näe! Jag Har en speciell kärlek till något jag aldrig trodde jag skulle ha kärlek till. Vet du vad det är? Det....är....Grispudding! Behöver jag ens skriva mera? Räcker det inte bara att säga ordet? *vattnas i munnen*   SLURP ASSÅ! Sorry Rickard men du ligger inte 1, 2 och 3 längre på min Love it lista. Du får nu bara ligga 1:a. Blogg läsarna är 2:a och 3:a blir då min nya passion. Om lovi'n it!

Tja Tja kompisar. Jag är som ni vet, tillsammans med Rickard. Jag vet att jag är oemotståndlig, men detta är inte okej. Ni kan inte tro att det finns någon bättre än Rickard för mig. Ni har inte rätten till att ragga på mig. Precis som om jag vore Britta rista. Näe nu får det va nog. Men ni ändra som läser min blogg med glädje och inte handen innan för byxorna när ni läser, älskar jag! Puss på er andra och pisk till raggarna